Björnhammar- byn som blev glömd
Jag och min sambo har via facebook hittat den lilla byn Björnhammar utanför Örebro. Vi beslöt oss för att åka dit. Och när vi kom dit var vi inte ensamma. Under den knappa timmen vi var där så var det ytterligare tre bilar fulla med människor som kom och gick samma vägar som vi nyss gått. En hade till och med kamera med sig för att dokumentera dennes upplevelser.
Detta gjorde vi så klart med. Men nyfikenheten om vad som hänt denna väldigt söta by gnabbade oss otroligt. Det ligger mycket fint med en sjö och en å som går igenom hela byn, små idylliska hus som ligger på rad. Detta ser om man ser på utsidan ut att ha varit ett samhälle som varit ganska likt de samhälle jag själv växt upp i. Litet, gulligt men familjärt.
Så min naturliga instingt blir så klart att forska inom detta och få reda på så mycket som jag kan om detta samhälle. Men jag har ingen aning om vart jag skall börja leta ens. Så jag vänder mig till google och finner inte mycket men ganska använt material. Jag hoppas att ajg en dag kan finna mer information om detta samhälle och utöka mina kunskaper om vad som skedde här. Men den informationen jag funnit tänkte jag dela med mig av.

Vi börjar så tidigt som 1897 då det byggdes ett glasbruk på orten, denne fick namnet Gryts glas. Detta delades med grannsamhällena Nedre och övre gryt. Vilken av dem som Björnhammar ingick i fick jag ingen direkt koll på. Men glasen finns än idag att finna på auktioner runt om i Sverige men det sägs även att det finns mycket av glasen på botten av sjön i Björnhammar. Tragiskt nog brann detta glasbruk ner till grunden 1903.
Men bara två år senare 1905, byggdes nytt bruk och allt fortsatte. Det fortsatte till 1950 då det blev kombinerat med spik tillverkning. Tragiskt nog så drabbades bruket ännu en gång av en brand på 50talet, där blev inte bruket helt förstört utan kunde restaureras upp igen och på 70talet byggde man ut fabriken.
På 80talet drabbades bruket av konjunkturen som var över landet, detta gjorde att bruket fick dra ner hastigt på tillverkning och personal. Och i denna veva såldes bruket och bara spik tillverkningen fortsatte.
Antalet personal fortsatte minska under 90talet och 2014 fanns det bara 15 arbetande i fabriken kvar.

Under dessa åren som byn funnits har befolkningen minskat drastiskt.
1970 – 132 personer i Björnhammar och Gryt kombinerat
1980 – 62 personer i Björnhammar och Gryt
1990 – 102 personer i Björnhammar
1995 – 79personer i Björnhammar
2000 – 59 personer i Björnhammar
2012 – ca 20 personer i Björnhammar

Så till de beryktade övergivna husen. Det finns en gata i byn som det ligger tio hus på rad, i folkmun, Lyckliga gatan. Dessa husen byggdes 1965 och sägs ägas av bruket, inget finns dock att finna på om detta verkligen är sanningen. Dessa husen står idag helt fallfärdiga och vandaliserade, ingen mark runtom sköts alls. Men så har det inte alltid varit. Fram till sent 2000tal eller tidigt 2010tal sköttes trädgårdarna av kommunen för att få allt se trevligare ut. Men ju mer vandalisering det blev på husen ju mindre ville kommunen sköta trädgårdarna, så idag sköts dem inte alls.

Fram till på 90 talet hade byn sin egna ICA butik, men även denna lades ner, och de nuvaradra ca 20 personer som är bosatta i byn idag tycker allt detta är tråkigt. Det finns några året tunt boenden och några som har sommarhus här. Men alla är de eniga om att vandalismen är tråkig och att byn ska få vara i fred, det är deras hem.
2005 slutade Björnhammar vara en småort, så vad man ska kalla det idag är oklart, därav jag kallar det by i min text.

Varför byn blev så övergivet är fortfarande idag oklart men rykten finns att i alla fall lyckliga gatan blev tvångsflyttade när de som bodde där blev av med sina arbeten då bruket sägs äga dessa hus, och det kan förklara varför de står tomma. Men inget av detta har gått att få fram information om. Vad som skedde de andra husen som står tomma är även de oklart då pendlingsavstånd till andra samhällen och städer finns.

Bilderna är tagna av min sambo.